Timbuktu & Damn Den var en något avvaktande publik på hemmaplan när Timbuktu och Damn gjorde en rätt sval öppning med uppmaningen "Välj mig". Tänkte om, och valde honom gjorde dock hela KB när "Tänk om" höjde pulsen avsevärt. Timbuktu visade sin bredd även ikväll och fick hela publiken från 12-70 år att hänga med i rytmerna. Få hiphop artister kan klassas som så folkliga och breda. Kanske beror det på att både Damn och Timbuktu själv vågar ta ut svängarna så pass att det blir näst intill omöjligt att kategorisera dem. Den musikaliska kvalitén och spelglädjen är på topp och trots Jasons enorma karisma är det alltid musiken som är i centrum.Det är svårt att ha klagomål på Damn när de charmar publiken i sina glamorösa glitterkostymer. Till skillnad från många andra artister i samma genre är Timbuktu uppbackad av riktiga musiker, men som trots den höga musikaliska kompetensen vågar bjuda på sig själva i en skön och proffsig leverans! Multikompetent och tajt där höjdpunkten helt klart är dragspelet och en upphottad variant av frälsningsarméns gamla tamburinkoreografi som tar oss alla högre! KB gungar från vägg till vägg men ändå gör de sig inte riktigt lika bra som på stora festivaler där publiken får sätta sig själva i extas och hela torg och städer kommer i gungning. Publikkontakten är total oavsett om det är 300 eller 3000 i publiken och allra bäst gör sig Timbuktu när han får stråla för flera. Men från halvlek och fram till slutet så behövs inte några droger för uppnå nya dimensioner. Det går inte att komma ifrån att det svänger som bäst när vi får röja loss till de gamla hitsen "Karmakontot" och "Fantasi". De närmast geniala texterna och varma rytmerna i klassikerna från förra skivan är svåra att överträffa även för Jason, trots snygga övergångar och hög energi genom alla låtar. Avslutningen som bjuder på en countryfläkt tar ut svängarna ytterligare och motvilligt går till slut publiken hem med ett brett leende och värk i benen. Kanske en av de bättre konsertupplevelserna 2008. |
||
|
|
// Karin Bondeson |
|


