Join Festivalphoto at Faceboook
Follow Festivalphoto at Twitter
Watch our festival videos at Youtube
Follow Festivalphoto at Instagram
MÖTLEY CRÜE @ WACKEN OPEN AIR | FESTIVALPHOTO
 

MÖTLEY CRÜE @ WACKEN OPEN AIR

Efter att ha lyssnat på några klipp på nätet från olika spelningar ett år tillbaka ställde man sig framför Black Stage med ett inte så taggat humör. Kommer Vince låta lika krasslig som han gjort på ett flertal spelningar den sista tiden och kommer Mars ramla av scenen? De negativa frågorna var många och snabb fick vi svar på dem. Med en rejäl örfil på köpet! Det visade sig att jag hade helt fel. Vince lät ju riktigt bra för att vara 2010.

Med en rejäl kickstart med inledande Kickstart My Heart och kaxiga Wild Side fortsatte det i högt tempo. Smällare och granater backas upp med en scen designad som ett americans getto med höghus. Tommy lee sitter ganska lågt och syns väldigt dåligt. Det som utmärker hans närvaro denna gång (han varken syns eller låter något knappt under hela konsertern) är hans gigantiska baskagge som är nästan 2m i diameter! Tittycam och andra galna typiska Tommy händelser uteblir denna gång. Skönt är det för med sina 75 minuter håller de en hög effektiv takt utan en massa tjafs. Publiken får det dem förtjänar. Några fallgropar finns givetvis och Shout At the Devil är en av dem. Trycket bakom denna klassiker saknas Vince skippar “skriket” i början och han sjunger låten något långsammaren än vad som anses normalt. Låten framförs dock bra men med en helt annan tutch. Liwe Wire följer samma mönster och Vince kommer inte helt upp i de skarpa tonerna som för några (eller ja flera då) år sedan. Låten är trots det rapp och crowdsurfarna ger vakterna en rejäl match. En kortare vila i samband med att vi bjuds på Don´t Go Away Mad i ett akustiskt utförande.

Nya låten Mutherfucker Of the Year var ingen låt jag förknippar med Mötley. Den var riktigt tråkig och kändes alldeles förlång. Plötsligt så känns det som om Mars vaknat till liv. Hans lirande har varit exemplariskt men helt plötsligt byter han sida med Nikki Sixx, om än bara en mycket kort stund. Sedan står han fastklistrad på sin plats igen. Mars hälsa har varit väl diskuterad och många tror att detta är hans sista turné. Något som bandet själva inte håller med om. Mars är gjord av stål som Vince sade vid ett tillfälle innan den här turnén. Efter Mars “framfart” vill inte Nikki Sixx vara sämre utan tar en central roll under Primal Scream och springer runder mer än vad han gjort under hela den första timmen.

Till den avslutande odödliga klassikern Girls, Girls, Girls så presenterade Vince låten på ett roligt sätt genom att låta publiken hissa höger näve i luften. Sedan gasa med den. Då fattade alla vad som komma skall. Vince skiner och tyvärr så kommer han igång på riktigt dock alldeles försent. Han tar sig i kragen och sätter dem ljusa partierna riktigt bra.


1.Kickstart My Heart
2.Wild Side
3.Shout At The Devil
4.Saints Of Los Angeles
5.Looks That Kill
6.Live Wire
7.Don’t Go Away Mad (Just Go Away)
8.Same Ol’ Situation (S.O.S.)
9.Mutherfucker of the Year
10.Ten Seconds to Love
11.Primal Scream
12.Dr. Feelgood
13.Girls, Girls, Girls

Writer: Stefan Vohnsen
I don't have Facebook


|Home|