 Innan jag första gången åkte till Emmabodafestivalen så var jag jäkligt skeptisk, tankar i mitt huvud flög runt: kommer det endast vara ”popfjollor” här och hur kommer de reagera när det kommer en dräggigt långhårig kille in på deras territorium? Men frågorna blev ganska snabbt besvarade, jag trivdes där helt enkelt. Visst att det var en hel del mespopmänniskor i sitt 14is stadie esse där men dock en himla massa helsköna folk också som bjöd på en bra stämning. Ett minus dock är alla dom f*rbannade myggen, vi är ju djupt inne i smålands mörka skogar. Men med lite extra sprit i kroppen så märkte man inte av dom lika mycket längre. Folk snackar om att Vilja, Våld och Vaselin löser alla bekymmer, men ur festivalsynpunkt så är det snarare Sprit, Gaffatejp och Kodisar som gäller.
Av min första gång på Emmaboda och de tre andra jag återkom hit så är det utan tvekan ett och samma återkommande band som är och har varit bäst nämligen Slagsmålsklubben. Deras tv-spels mixar är helt enkelt fenomenala plus deras energi på scenen. Energin kommer nog visserligen från all sprit dom hinkar i sig innan dom äntrar scenen, men är man popstars så är man. Turligt nog så har dom inte blivit kända genom Popstars eller några av dom andra skitprogrammen på TV. Oj höll nästan på att glömma Gula Gubben, han får definitivt en delad förstaplats med Slagsmålsklubben trotts att han inte finns med på den officiella bandlistan. Men denna enkla götelaborgare glider trotts alltid runt och underhåller festivalbesökarna med sin ostämda gitarr och sin ännu vackrare stämma. Inte att förglömma hans gula joggingbrallor som följt med genom åren. Denna gula man gjorde 2003 en gästspelning tillsammans med just Slagsmålsklubben, det var definitivt en riktig höjdare.
Sprang på en gammal festivalvän på ett väldigt komiskt sätt för några år sedan, jag såg nämligen ett gult litet tält som rörde sig väldigt mycket, jag tänkte att det var nog bäst att en öppna upp och kolla upp vad som hände där inne, kunde ju ha varit något allvarligt… Men i alla fall, en styck bar röv och två fötter fick man se, vad röven och fötterna hade för sig får ni själv lista ut. Satt mig en bit därifrån och fler och fler folk började samlas för denna uppvisning. Efter ett litet tag kom det en tjej och fullbordade denna lilla enkla kulturuppvisning, hon hade popcorn med sig. När popcornen började närma sig sitt slut så kommer det helt plötsligt en pudelrocksflicka som verkade lite upprörd, hon slängde i alla fall ut personen som ägde röven och den andra personen med fötterna också. Tydligen så var det pudelrocksflickans tält som stjärtpojken och fotflickan hade lånat för att få sina lustar överstökade. Men tillbaks där jag började, när man såg lite mera av stjärtpojken så visade det sig vara den gamla festivalvännen, vi kan kalla honom Erik så vi inte avslöjar hans identitet. Men en rolig show helt enkelt och tackar för popcornen!
Andra tokigheter man hört talats om hade att göra med plommon och elskåp. Sen skall man ju inte glömma bort allt dansande som det blev sena nätter lite här och var, i lyktstolpar exempelvis.
Glöm heller inte bort att ta en sväng bort till sjön och svalka dig, det är nämligen alltid varmt och fint väder på Emmaboda.
O så en lätt summering: Skön festival där allt möjligt underligt kan hända, trotts att du inte själv är en popfjolla. (Märk dock att det inte är något fel på att vara popfjolla, ”Always be proud of yourself no matter what”). //RAZZe aka Popfjolle wannabe... |
