Join Festivalphoto at Faceboook
Follow Festivalphoto at Twitter
Watch our festival videos at Youtube
Follow Festivalphoto at Instagram
Intervju med Niklas ”Viper” Stålvind från Wolf. | FESTIVALPHOTO
 

Intervju med Niklas ”Viper” Stålvind från Wolf.





Wolf är ett svenskt heavy metalband från Örebro, och ganska nyligen släppte de sin signatur öl "Wolf Pale Moon Ale" i samarbete med Heavy Metale.

Mer om hur detta gick till och deras samarbete sett ut kommer vi reda ut i denna intervju.
Även deras andra produkter som de har på marknaden, men vi kommer också reda ut deras historik och låtskrivar process.

Allt och mycket mer får ni alltså ta del av i denna exklusiva intervju med Niklas ”Viper” Stålvind.
Dags att lämna över ordet till honom nu.


För dom som inte känner till er, berätta lite kort om er grupp.

Wolf bildades 1995 av mig och dåvarande bassist, eftersom vi inte alls kände oss hemma i nittiotalet och speciellt inte med den musik som gällde då.
Den självbetitlade debuten kom år 2000 och älskades av många, men vi hånades också av vissa kritiker för att vara hopplöst efterblivna som spelade klassisk heavy metal i den brittiska skolan.
Det kan vara svårt att förstå nu, men på den tiden var det verkligen otänkbart att spela den här typen av musik och vår debutskiva stack verkligen ut.

15-20 år senare blev vi sedan hyllade för att ha varit föregångare för en ny våg av klassisk metal.
Det känns såklart kul, men det är inget vi lägger någon större vikt vid faktiskt.
Vi gör bara det vi alltid har gjort, spelar den musik vi älskar.
Som tur är för oss är det många andra som älskar den här musiken.
Det hade varit väldigt trist att inte ha någon publik att spela för.
Så tack alla som lyssnat på oss och tack alla fantastiska hårdrockare där ute som stöttar era favoritband!
Det är lite kul faktiskt, att bli både ankladad för att vare efterbliven och senare visa sig vara före sin tid.
Och båda är ju sant!
Ett bevis på att man ska skita i vad folk tycker och göra sin grej.


Det låter com en skön revansch som ni fick till slut då, och vilken tur att ni verkligen stod på er, vilket får mig att tänka på hur ser det ut när ni skapar ny musik.
Vem gör vad?

Vi är alla fyra delaktiga i skapandet och Wolf är verkligen ett riktigt band och inget projekt.
Med det sagt kan jag dra den typiska processen hur det ofta ser ut när en låt blir till.
Jag tänder till på en idé eller ett riff som kommer från någon i bandet, eller mig själv, sedan kan jag inte hejda mig från att börja sätta ihop något som kan liknas vid musik av det.
Jag bara måste få ur mig det.

Så jag sitter i min studio och skriver och spelar in en demo som jag sedan skickar till de andra.
Det mesta skriver jag i och för sig när jag går ut med hunden eller diskar.
Det blir som en kran som öppnas i hjärnan och saker måste ut, annars blir det förstoppning.
Gillar de andra vad de hör, och det gör de oftast, så sätter vi alla tänderna i låten i replokalen.
Där blir låten verkligen en Wolf-låt, när hela bandet tillför det där magiska.
Men det finns undantag så klart.

Ibland skriver jag tillsammans med någon medlem och på kommande skiva finns en låt som Simon Johansson (gitarr) skrivit och som jag bara satt text och melodi på.
Det här med den kreativa processen och låtskriveriet, det är verkligen heligt för mig.
Det skulle vara min religion, om jag hade någon.
Det får inte finnas några kompromisser.


Det märks verkligen att du och de andra i gruppen brinner för detta, och det avspeglar sig i eran musik kan jag säga som lyssnare.
Ni har nyligen lanserat erat öl Wolf – Pale Moon Ale via Heavy Metale, berätta om ölet och hur det kom till.
Hur har samarbetet sett ut?

Jag gjorde en intervju med en blogg som var knuten till bryggeriet Heavy Metale.
Av en tillfällighet hade vi pratat i bandet om det inte var dags att ha ett eget öl.
Jag menar, vi hade en rätt stark chili-sås (extrem underdrift, vi snackar alltså NAPALM) och vi hade även en fantastisk absinthe.
Vi har förresten två olika absinter, en traditionell grön absinthe och en röd pepparabsinthe.
Båda med fantastiskt hög kvalitet.
Så hur skulle vi någonsin kunna toppa dessa extrema produkter?
Nä, vi gör en vanlig öl för vanligt folk helt enkelt.

Så när jag gjorde intervjun så frågade jag helt enkelt om de var intresserade, för de gjorde uppenbarligen öl med mycket kärlek och hög kvalitet.
Samarbetet inleddes med att Simon, Anders (bas) och jag hade ölprovning över skype för att komma fram till vilken typ av öl vi ville ha.
Heavy Metale levererade precis det vi var ute efter, en ljus, smakrik men hyfsat lättdrucken sommar-ale, WOLF PALE MOON ALE.
En expert och öl-skribent var med när vi bestämde oss för den slutgiltiga produkten.
Vi är riktigt nöjda med resultatet kan jag säga!
Den ska nu gå att beställa på systembolaget ur beställningssortimentet.


Fasen va coolt.
Skulle också vilja släppa min egen öl om jag fick släppa något alls menar jag.
En sak som jag är väldigt nyfiken på är när kommer nästa album, vad kan du berätta om det isåfall?
Med tanke på att senaste albumet "Devil Seed" kom ut 2014.

Nästa album kommer i början av 2019 om allt går enligt planerna.
Det har tagit lång tid denna gång och det beror på en hel del komplicerade omständigheter som vi kan kalla "livet", den kommer spelas in i Simon Johansson nya studio i Solna och produceras av oss själva. Antagligen främst av Simon och mig, som är svåra studiorävar.
Jag älskar att spela in musik, även om det kan vara ett helvete ibland, ha ha.

Det är hårt jobb, men det ska vara hårt när det är hård musik.
Inriktningen på nya skivan är rakare, enklare och råare än Devil Seed, vår förra skiva.
Kanske ett litet steg tillbaka till Wolfs rötter, men ändå ett steg framåt.
Vi skulle aldrig få för oss att försöka upprepa t ex första skivan eller Black Wings.
Som konstnär måste man ständigt framåt, även om det är bakåt, ha ha.
Svårt att förklara det där.
Men hur slutresultate blir vet man inte förrän skivan är mixad och klar, för det är en resa även det.


Det fick mig att bli lite glad och ser verkligen ännu mer fram emot skivan nu.
Du vet då hur du ska kittla dina fans.
Och eftersom jag såg er på Sweden Rock Festival 2015 när ni lirade där så kan du väl ge din/eran bild av den upplevelsen?

Jag minns den spelningen mycket väl.
Helt klart den bästa spelningen vi gjort på Sweden Rock Festival.
Det var som att alla bitarna föll på plats och bandet vi har nu är det bästa Wolf jag någonsin spelat i, enligt min ödmjuka åsikt.
Känslan efteråt var bara "där jävlar satt den"!
Och man kände verkligen den responsen från publiken.
Jag blir fan varm i hjärtat när jag tänker tillbaka på den, speciellt på grund av den fantastiska publiken.


Det låter som en härlig upplevelse, det hade jag också frontline.
Minns att jag stod brevid en ca. 13 årig kille som jag förklarade för vilka ni var.
Detta var första gången jag såg er med.
Kan säga att jag var lyrisk efteråt med, bjuder även på ett kort på dig från den spelningen.






Eftersom jag (och säkert många fler med mig) vill se er igen så undrar jag om ni har någon inplanerad turné inom en snar framtid?
Hur kommer den att se ut?

Nej, ingen inplanerad turné än, men våra bokare jobbar på det och planen är givetvis att åka ut på flera turnéer och festivaler med nya skivan.
Vi är riktigt taggade på att möta publiken igen.
Det är först då man känner att låtarna är klara, när man spelar live för en massa vrålande galningar.


Hoppas verkligen att det går i lås och att man får chansen att se er då.
Minns jag inte fel så spelade du väl trummor förut i bandet, men nu är det gitarr och sång som gäller.
Vad var det då som hände inom bandet för att detta skulle ske?

Jag har aldrig spelat trummor i Wolf, men jag var faktiskt trummis från början.
Det är det enda instrument jag har skolning i.
När jag var 16 bytte jag huvudinstrument till gitarr, som jag alltid känt att jag ville spela.
Min far spelade gitarr, så jag hade ändå plinkat sedan jag var liten och totade ihop låtar redan då.
Att jag sedan skulle börja sjunga kunde jag aldrig drömma om.

Jag gillade inte ens att sjunga när jag var yngre, det värsta som fanns var luciatåg och liknande i skolan.
Jag hatade när det var sådant, eller sång och danslekar där alla måste vara med.
Jag mimade alltid då och när vi satte ihop Wolf hade vi dock ingen sångare och på den tiden fanns knappt några hårdrockssångare i vår mening, så jag tänkte att "jag kan väl sjunga så länge, tills vi hittar en riktig sångare".
Och har man väl öppnat den kranen så måste det bara ut.
Nu går det inte att stoppa mig.


Vilken spännande resa, och vilken tur att det blev som det blev då kan jag tycka.
Men har du någon favorit låt/skiva som du är extra nöjd över att ni gjort?

Just idag känner jag för att dra till med låten ”I Will Kill Again” från skivan ”The Black Flame”.
Texten har fantastisk mycket av den sjuka humor och glimten i ögat jag gillar och som jag hoppas är lite typiskt Wolf.

Låten blev till på det där Wolfiga sättet, bassisten kom med ett jävligt coolt riff, fast han hade ingen aning om vad han gjorde och att takten var helt skev.
Jag kunde inte hejda mig och satte igång att göra en låt av det.
Vi gjorde en del tillsammans också, vilket är der roligaste sättet att skriva på.
Texten blev givetvis lite för mycket, så han tyckte jag skulle ändra vissa saker, ha ha!
Och han hade faktiskt rätt.

Videon är rätt sjuk den med.
Jag blir torterad av en tjockis i läderhosen, typ.
Det var ett helvete att spela in, jag hängdes upp i rep och piskades av denne galning.
Han var takläggare och inte utbildad skådespelare så han hade noll koll på hur man kan få det att se bra ut i rutan utan att någon riskerade livet.

Jag tappade känsel i ena tummen av upphängningen, men jag är väldigt glad över att jag inte bröt nacken.
Owe Lingwall, regissören, hade kokat ihop låtsasblod av sirap och karamellfärg.
Till slut hade jag det över hela mig, i hela håret och i ögonen.
Det sved som fan och jag såg inte ett skit, men roligt var det!
Många har undrat vem tjejen är i videon.
Det är jag, jag var lite tjock på den tiden så det är mina tuttar som gjort att många trodde att det var en halvnaken tjej i videon, antar jag.


Vilken underbar kuriosa du bjöd på där, kan nästan inte sluta skratta.
Kommer bjuda på videon efter intervjuns slut.
Och just det där med era texter som du nämner är speciella, berätta om hur du/ni brukar tänka när de skapas.
Tema, budskap osv.

Jag har alltid skrivit det mesta av texterna, och på denna skiva har jag skrivit precis allt i textväg.
Dels skriver jag av mig, som en slags terapi.
Sedan känner jag att jag har något som jag måste säga, jag har bara inte riktigt kommit på vad, men ut ska det.
Och så skriver jag för min egen röst, min röst är rätt speciell och inte helt lätt att jobba med.
Jag skriver det jag själv vill sjunga och det som funkar för mig.

Jag är glad att du nämner texterna för jag försöker tänka utanför ramarna och utmana språket lite grand.
Jag sitter inte och slår upp tuffa ord i lexikon (inte nu längre), jag försöker snarare måla upp bilder med ganska enkla ord.
Och en sak är viktig: Texterna måste LÅTA bra.
Ljuden måste vara rätt.
Det ska ligga rätt i mun.
95% av texter man får av bandmedlemmar som inte själva är sångare gör inte det, bra texter har redan en rytm och en melodi innan man ens sjungt en ton.


Låter som du har bra koll på dig och din röst, och som du sa tidigare så borde detta absolut vara din religion om du hade någon.
Även processen får man lite mer inblick i nu.
Och har du några tips/råd till nya unga musiker där ute som vill lyckas?

Ja, följ ditt hjärta helt kompromisslöst och gör den musik DU vill göra, inte vad du tror att du borde göra.
Och hitta din egen röst som artist, ditt eget uttryck.
Det är bara något man gör när man gett sig ut på den konstnärliga resan.
Det är en process.

Om du själv inte känner att du har så mycket att säga, så är mitt tips detta: Bli så jävla bra på ditt instrument du bara kan!
Öva, öva, öva.
Hårt arbete.
Det finns inga genvägar till det perfekta ljuuudet, som Farbro Barbro skulle ha sagt.
Du kommer antagligen bli så bra att intressanta människor som har något att säga kommer vilja jobba med dig och tillsammans kan ni skapa något fantastiskt.

Jag önskar att jag hade något bra tips på hur man lyckas inom musikbranchen, men det har jag inte.
Jag är mer konstnär än entreprenör.
Så där tar jag gärna tips från andra, och det är en viktig bit om man ska lyckas som artist.


Tror många där ute tackar dig för de tipsen, och nu får du gärna avsluta med några ord till våra läsare.

Jag vill tacka alla som supportat oss genom åren.
Ni anar inte vad det betyder för oss!
Och de läsare som missat oss får gärna kolla in WOLF.
Vi har släppt sju album sedan debuten 2000, och gillar man klassisk metal, eller metal över huvud taget, så är det inte bortkastad tid, det vågar jag nog lova.
Jag låter musiken tala för sig själv.
Hoppas vi ses 2019 när vi ger oss ut med nya skivan!





//Grimgoth™ - http://grimgoth.blogg.se

Writer: Grimgoth
I don't have Facebook


|Home|