Join Festivalphoto at Faceboook
Follow Festivalphoto at Twitter
Watch our festival videos at Youtube
Follow Festivalphoto at Instagram
Dristig & Drabanterna om den alltid aktuella proggen. | FESTIVALPHOTO
 

Dristig & Drabanterna om den alltid aktuella proggen.

Review4564_Dristig_bandbild

Den här intervjun görs ett par timmar innan Dristig & Drabanterna har bjudit in ett antal personer till en liten förlyssning i liveformat av skivan ”Kallt” som släpps 7 oktober. (Recension finns här på Festivalphoto) Bland annat finns det några musiker som varit med och gjort plattan men som inte har hört den färdiga produktionen än.
Mattias Dristig (sång), Kristoffer Åberg (gitarr) och Micke Dahlvid (trummor) är de som utgör grunden i bandet. Mattias har jobbat med musik länge och bildade bandet i mitten av 2000-talet då de hade en lite mer rockig och punkig stil. Att det sen blev just Kristoffer som hängde på var en följd av ett slumpmässigt möte under ett annat musikevenemang. Kristoffer berättar hur Mattias tog kontakt;

- Hej, jag har lite låtar som jag skulle vilja att du lyssnar på och ser om du vill spela gitarr på dom. Jag tackade ja på stående fot eftersom han är en härlig person att hänga med. Sen var det ju också en bonus att låtarna var bra och att det var ett härligt gäng att spela tillsammans med.
- Då hade vi en annan trummis som hette Perra, berättar Mattias. Det är det som ligger till grunden för skivan ”Kinesisk demokrati” som man kan hitta på bl a Spotify. Medan vi höll på att spela in den plattan som var tänkt att innehålla runt 10 spår så avled han tyvärr. Han dog i sömnen. Då hade han hunnit spela in trumgrunder som var helt perfekta. För att hedra honom så valde vi att ge ut skivan 2008 med det han hade hunnit spela in och ytterligare ett par spår. Att hitta en stabilitet i musiken har varit svårt. Efter det hade vi en ny trummis som hette Markus. Sen fick han barn och hade inte tid att fortsätta. Det är detta som har varit Dristig & Drabanternas problematik, att folk har gått in och ut, vilket har varit jätteirriterande. Micke spelade i ett annat band som på olika sätt knöts ihop med vårt.

- Det bandet höll på och dö och då fick jag en inbjudan att spela med Dristig & Drabanterna istället, fyller Micke i.
- Så vi ser ju lite den här skivan som en slags nystart med ny settning och lite nya element. För de som lyssnat på oss tidigare så kommer det att vara lite nytt, säger Kristoffer.

Det är inte varje dag som jag intervjuar ett band inom progg/visa och därför frågar jag lite om deras musikaliska bakgrund.

- Progg och visa har alltid funnits där men jag har spelat punk och hårdrock, blues och jazz, berättar Kristoffer. Proggen har alltid funnits där sedan barndomen, Nationalteatern, Allan Edwall, Kjell Höglund har varit sådana där band som har varit väldigt avgörande. Därför har det inte varit någon stor omställning att börja spela i den här genren. Låtarna har fått bestämma vad som krävs.
Micke har också ett förflutet inom hårdrocken.

-Det är jag som skriver texterna, säger Mattias. Några av de texterna som vi gör live är riktigt gamla, från början av 2000-talet, t ex ”Sverige är fantastiskt” och ”Fru K har kommit hem”.
- En annan sak som är lite roligt med nya skivan är att ”Kallt” och ”Fru K har kommit hem” skrevs nästan samtidigt men har spelats in i två olika omgångar, berättar Kristoffer. Det här är egentligen andra delen av en serie. Vi började spela in det här 2015.
- Saker och ting tar längre tid än man tror, skrattar Mattias.

När jag var barn och tonåring lyssnade jag mycket på Ebba Grön och tyckte att punkare var det ”yrke” man skulle satsa på. Mamma hade inte helt samma uppfattning och var nog nöjd med att det aldrig blev någon tuppkam. Det jag reflekterar över är att temat i proggen och punken aldrig blir inaktuellt. Vi lever med samma samhällsproblem som för 30 år sedan, bara med lite andra uttryck. Jag ber bandet att reflektera över detta då de är betydligt mer vänsterpolitiskt engagerade än jag själv. Mattias börjar;

- Samhällsklimatet har ju gått så långt nu att när man lyssnar på t ex ”Bergsjön” som jag skrev för jättelänge sedan, och sjunger den nu så kommer jag att uppfattas som främlingsfientlig. Samhället har gått så helt åt ett annat håll. När man beskriver orättvisor som t ex i ”Sverige är fantastiskt” så har vi haft publik som stått och hailat till den och vi bara ”hallå, skärp er det är ironi”! Samhällsklimatet har blivit kallt.
Som musiker och textförfattare så tycker jag att det är så viktigt att beskriva orättvisor i samhället men jag tror inte att det görs så mycket nu för tiden.

Kristoffer fortsätter;
- Jag tror att det komplexa för oss i vis- och punkgenren när det kommer till texter med lite socialrealism i, är att man kommer tillbaka till att det alltid är aktuellt. Samtidigt ser jag inte det som ett hinder för kreativiteten, det är väl snarare så att det är tråkigt att samhället återupprepar sig. Det kan vi sätta fingret på med vår musik och våra texter. Att vi fortfarande gör det här. Musiken är vår aktivism, vår konst.
Kollar man just på Kallt-skivan så har den ju aktualiserats genom att det t ex kommer att vara en demonstration av nynazister i Göteborg den 30 september. Det är svårt att sätta fingret på vad det är men samhället har blivit kallt. Det är många strukturer som samarbetar och motarbetar och det gör det till något som är viktigt att ta upp. Musiken är vårt sätt att aktualisera, problematisera och diskutera det.

-”Trianguleringsboogie” skrev för ca 3 år sedan innan Socialdemokraterna vann valet. Vi hade en diskussion om huruvida vi skulle ha med den på plattan eftersom vi framstår som ganska hårda genom den. Den är ju lite av en käftsmäll till ett parti som kanske inte borde gå åt ett nyliberalt håll i sitt uttryck, förklarar Mattias.
- Vi pratade om triangulering för 3 år sedan men det kan lätt missförstås, säger Kristoffer Man blir lite skygg för att prata om elefanten i rummet men vi kom fram till att vi inte kan vara så rädda för vad andra tycker. Det är det här vi tror på och som vi står för. Det är också lite det som är meningen med vår genre, att provocera och få folk att reagera.
Mattias fyller i;
-Skulle man inte göra det skulle man inte hedra ett bra kulturbegrepp. Man måste vara lite spetsig.
- Ja, vi står ju på vänstersidan, fortsätter Kristoffer, och det kan vi inte hymla med. Det är detta som vi står för. Även skivan ”Kallt” är naturligtvis politisk, både med ris och ros.

-När man går igenom texterna och funderar över vilka man kommer att bli ovän med så är det medelklassen, en ganska stor del av Sveriges befolkning, sen har vi Sverigedemokraterna som står för ett antal procent, Socialdemokraterna får sig en känga, foliehattarna på nätet…., reflekterar Mattias och småskrattar.
- Som person har jag ju fått höra det. Att man har blandat ihop min yrkesroll där jag varit en politiskt obunden tjänsteman och mig som konstnär och privatperson.

Själv reflekterar jag under intervjun över just fenomenet att man idag inte riktigt fritt kan säga vad man tycker, tänker och känner utan att först ta ställning till hur det kommer att uppfattas. Jag undervisar bl a i begreppet ”Ditt personliga varumärke” och där jag, trots att det egentligen helt går emot mina egna åsikter, lär ut hur man ska ”filtrera” sina åsikter i sociala medier för att det kan skada ens karriär att vara ärlig även om det man skulle vilja ge uttryck för inte på något sätt är varken kriminellt eller oetiskt. Egentligen är ju detta ett ganska obehagligt fenomen i ett land där vi hävdar åsiktsfrihet.

-Debatten och även ordet åsiktsfrihet har ju kidnappats, säger Kristoffer.
- Jag har fått ta emot så otroligt många snytingar för att jag har stuckit ut nyllet och sagt vad jag tycker men jag skulle inte kunna se mig själv i spegeln om jag inte gjorde det, säger Mattias. Men det är ett högt pris och det priset tror jag inte att man som kulturarbetare hade tagit för 30 år sedan. Det hade inte ens varit en issue för 20 år sedan, man hade tagit för givet att kulturen skulle sticka ut.
”Kom inte och säg” är just ett uttryck för detta, folk som behandlar en illa när man säger vad man tycker.

-Nu hoppas vi att den här typen av musik och budskap ska få lite mer plats i offentligheten genom att vi släpper en platta, vi turnerar och träffar folk. Det är en viktig del av det jobbet vi gör, vi möter mycket folk. Det är också något som vi vill göra rum för, att mötas, prata musik och ha det lite gött, säger Kristoffer.

Under hösten kommer ni kunna se Dristig & Drabanterna live på lite olika ställen i landet. Fram till dess kan ni lyssna på nya skivan ”Kallt” som släpps den 7 oktober.
Att det kommer ytterligare material från bandet framöver står klart men exakt när finns det inte någon fast prognos på. Dristig & Drabanterna jobbar lite som SMHI, de helgarderar och sen får man se hur det blir i verkligheten. Något vi kan vara helt säkra på däremot är att deras engagemang mot orättvisor kommer att fortsätta, både på och utanför scen.

Foto: Anders Sköld

Writer: Elise Pavicic
I don't have Facebook


|Home|