Join Festivalphoto at Faceboook
Follow Festivalphoto at Twitter
Watch our festival videos at Youtube
Follow Festivalphoto at Instagram
"Kallt" - ny skiva från Dristig & Drabanterna | FESTIVALPHOTO
 

"Kallt" - ny skiva från Dristig & Drabanterna

 Betyg

Det är inte så ofta det släpps en ny skiva inom genren progg, där texter med politiska undertoner och ett ytligt samhällsengagemang spelar en lika stor roll som själva musiken. Nu kommer det en kort och kärnfull skiva, ”Kallt”, som jag tippar är efterlängtad av många och min förhoppning är att nya människor ska upptäcka det här bandet.
Mattias Dristig och hans kompanjoner Kristoffer Åberg och Micke Dahlvid tillhör en kategori musiker som jag personligen tycker behövs på den musikaliska arenan i Sverige där vi oftast matas av ytliga ämnen och där låtarna mer är till för att sälja än att beröra.

Skivan inleds med låten ”Kallt” som beskriver känslan i dagens samhälle till toner som går i countryns tecken. När jag första gången satte på skivan så blev den här en aningen förvirrad upplevelse då jag hade förväntat mig något mer melankoliskt eller möjligen aggressivt. För er som inte gillar detta så är mitt absoluta tips att helt enkelt gå vidare i låtlistan då ”Kallt” inte är signifikativt för skivan i sin helhet trots att det är titelspåret.
Det melankoliska kommer dock fullt utblommat i nästa låt ”På ett tåg” där Camilla Hederstedt körar. Ett inslag som ger låten en väldigt skön känsla. Även Anders Sköld på fiol tillför en extra dimension och det här är min personliga favoritlåt.

Resten av skivan går i ungefär samma känsla och takt. En blandning av medryckande slingor och känslotriggande melodier. Skivan avslutas med en ballad; ”Uppbrott”.
Jag tänker inte falla i fällan att göra jämförelser med andra artister även om det ligger nära till hands att tänka i termer av 70-tal uppblandat med en modern touch.

Det här är en modig skiva som inte drar sig för att lyfta aktuella, men inte alltid politiskt korrekta frågor i landet lagom. Musikaliskt är det en blandning av boogie, blues och vispop. Det här är inte något mitt metal-hjärta så ofta matas med men det finns något i musiken som ändå tilltalar mig och det är väl det musik handlar om; att hitta nya vägar in till sin själ, sitt hjärta och sitt tänkande.

För er som vill höra lite mer om hur bandet tänker runt sin musik, runt texterna och samhällsklimatet finns en nygjord intervju med Dristig & Drabanterna här på Festivalphoto.

Writer: Elise Pavicic
I don't have Facebook


|Home|