Join Festivalphoto at Faceboook
Follow Festivalphoto at Twitter
Watch our festival videos at Youtube
Follow Festivalphoto at Instagram
White Lightning: ...as Midnight Approaches/Paradise... at a Price | FESTIVALPHOTO
 

White Lightning: ...as Midnight Approaches/Paradise... at a Price

 Betyg

Review388_White_Lightning

Angel Air/Border

WHITE LIGHTNING bildades ur askan av PIG IRON 1984. Gitarristen Simon Pengilly och basisten Gerald Goff annonserade i Melody Maker och fick tag på sångaren Noel Jones (STATIC) och ännu en tidigare kollega från PIG IRON, trummisen Jeff Ward. Till skillnad från sina tidigare aktiviteter var bandmedlemmarna inne på mycket mer melodisk rock, infon nämner MARILLION och THE POLICE. Det fanns tydligen olika åsikter och 50 % av bandet ville låta BLACK SABBATH medan 50 % hellre sneglade på DURAN DURAN. Mycket riktigt höll bandet bara tills någon lade beslag på någons flickvän. De väcktes till liv igen av trummisens morsa, som skickade en demo till Battle of the Bands, och gav dem nya möjligheter. WHITE LIGHTNING fick till sist även skivkontrakt med workshop – som gick i konkurs. 1990 tog äventyret helt slut och medlemmarna hittade andra band, bl.a. MOURNBLADE.

Den en gång utgivna ”…as Midnight Approaches”, är en polerad affär. De melodiska låtarna avlöser varandra, och distpedalen användes mycket sparsamt. Noels röst är behagligt mjuk och vardagligt gripande texter ingår. ”Hypocrite” har ett mer driver getingliknande riff, liksom en mjuk keyboardmatta. Geralds basgång är inspirerad och låten funkar mycket bra. Powerballaden ”London Nightlife” är så lagom, så brittisk och har plattans bästa gitarrljud. Som en gest gör de riktigt NWOBHM i ”Right Between the Eyes”. Men Britpopen i ”The Poison Fountain” gör mig förvirrad. NWOBHM möter Britpop sammanfattar nog skivan bäst - om man lägger in lite smygprog. Bonuslåtarna är andra versioner och demos, ju tidigare inspelningsdatum desto mer polerade. ”Hypocrite” känns bra i alla versioner och ”Last Flight to Babylon” borde ha funnits på skivan. Live var de lite tyngre men ”Frightened Children” är långtifrån bandets trevligaste låt.

Den outgivna ”Paradise… at a Price” inleder med “Nailed (by the Hand of Mercy)” – taktfast rock med tambourin. Den tuffare stilen följer med I “Under My Skin”, inte fel. Nye gitarristen John Storey kanske satte fart på bandet. ”Dealer” mjuknar lite inledningsvis med munspel, innan bluesgunget tar över. Det bluesigt rockiga stuket håller i sig, med något enstaka poprockigare ögonblick. ”Can´t Get Next to You” driver upp ångan bra, det hade säkert gått bra för bandet om de aldrig hade gjort första skivan utan gett ut andra direkt. En BITCHES SIN-liknande händelseutveckling. Distade balladen ”Before I Close My Eyes” är också riktigt bra. Bonusen med sex demos är för samlarna. Ljudet är helt godkänt på bonusmaterialet på disk två. Sjunde livebonusen ”Nailed (by the Hand of Mercy)” visar att de körde live utan fusk. Sången låter mindre bra, men de var ett oglamoröst arbetande engelskt bluesigt rockband. Som ett historiskt dokument är detta suveränt, som vanligt när Angel Air är inblandade.

Track List
CD1
Lesson One
Danger Man
Across the Blue Horizon
Hypocrite
London Nightlife
Right Between the Eyes
This Poison Fountain
Losing Streak
Frightened Children

Bonus Tracks
This Poison Fountain
Hypocrite
The Secrets in Your Eyes (Demo)
Last Flight to Babylon (Demo)
T.P.O.C. (Demo)
Last Flight to Babylon (Demo)
Frightened Children (Live)

CD2
Nailed (by the Hand of Mercy)
Under My Skin
Dealer
Swing Thing
Ticking
Eveything She Said
Murder in Your Eyes
Can´t Get Next to You
Civilised Society
Before I Close My Eyes
Voodoo

Bonus Tracks
Murder in Your Eyes (Demo)
Can´t Get Next to You (Demo)
Nailed (by the Hand of Mercy) (Demo)
Dealer (Demo)
Ticking (Demo)
Paradise... at a Price (Demo)
Nailed (by the Hand of Mercy) (Live)

www.angelair.co.uk www.myspace.com/baldydrawnboy

Writer: Mikael Johansson
I don't have Facebook


|Home|