Join Festivalphoto at Faceboook
Follow Festivalphoto at Twitter
Watch our festival videos at Youtube
Follow Festivalphoto at Instagram
CHRISTMAS METAL SYMPHONY @ Kristianstad Arena 14/12-13 | FESTIVALPHOTO
 

CHRISTMAS METAL SYMPHONY @ Kristianstad Arena 14/12-13

 Betyg

Review3278_20131214_Christmas-Metal-Symphony-Kristianstad-Arena-Kristianstad_3983

Christmas Metal Symphony är ett holländskt projekt med en 32-manna orkester, ett rockband och fem världsartister bakom mikrofonerna. På förhand känns det storslaget stämningsfullt och julaktigt. Fräscha Kristianstad Arena öppnade upp sina portar för vad som skulle kunna bli en av årets absolut häftigaste konserter. Förutsättningarna för att bli en magisk afton inför den nalkande julen gick snöpligt förlorat p.g.a. märkliga beslut i upplägget.

Tanken att få se och höra några av världens främsta hårdrocksartister uppbackade av en slagkraftig symfoniorkester och hela paketet inbakat i jultema fick tankarna att snurra runt direkt efter att konserten hade offentliggjorts i somras. Samtliga artister har medverkat i olika julkoncept tidigare och spelat in härliga alternativa juldängor, så förväntningarna av julmelodier i hårdrocksförpackning fanns där i bakhuvudet. Detta var något publiken blev grovt berövade på! Julmelodierna uteblev helt förutom en intetsägande version av Silent Night. Det var klassiska hårdrockscovers för hela slanten. Så att det skulle vare en julshow var ganska missvisande.


Efter ett magnifikt instrumentalt intro så steg den mäktige indianhövdingen Chuck Billy upp på scenen och drog igång Testament-klassikerna More Than Meets The Eye och Souls Of Black festligt klädd i kostym. Han höll inte alls tillbaka med rösten utan krämade ur sig sin grova vrålande sång och tillsammans med det hårt arbetade Metal Force 1 bandet och den pampiga symfoniorkestern skapade de en kraftig ljudvägg. Det var säkert många i publiken som inte tidigare lyssnat på tunga thrashgiganterna Testament som fick sig en ordentligt smäll av det tunga soundet. Souls Of Black var som en vissen blomma som åter blommade ut med symfoniorkestern. Oerhört kraftfull version och något ut över det vanliga.

Chuck lämnade över micken till den legendariske sångaren Michael Kiske som blivit framröstad i Japan som världens bästa sångare inom hårdrocksvärlden. Denne herre klev försiktigt ut på scenen och avfyrade direkt megahitlåten March of Time. Tyvärr framfördes detta nummer med en lite väl avlägsen orkester. Flöjterna åts upp av de malande trummorna men att bara få höra Kiske sjunga Helloween-låtar är rent örongodis i sig. Orkestern var däremot mer finkänslig under känslosamma Longing som hade en väldigt personlig prägel för Kiske som var snyggt upplyft med violiner och en avskalad gitarr. Mysfaktorn var total. Vackert.

Näste man på scen var Udo som började med antikrigslåten They Want War, precis den låt jag verkligen hade önskat att Udo skulle framföra denna afton. Tyvärr fick låten motsatt effekt då den var avskalad helt utan orkestern och detta orsakade stor besvikelse hos många. Udo fick med sig publiken under Accept-klassikern Metal Heart och det var enda låten Udo gjorde tillsammans med orkestern!

Floor Jansen som nyligen tillträtt i Nightwish tar publiken med storm när hon vräker loss under den symfoniskt bombastiska My Pledge of Allegiance. Hon är tonsäker och levererar kvällens tuffaste nummer när hon helikopterheadbangar medan trumpeterna ljuder och violinerna stressar mot avgrunden. Sen väljer hon oväntat att köra en cover på Hearts rockballad Alone. Publiken är så lugn att en vakt framför räcket håller upp sin tändare och vevar den i luften. Under någon annan låt så stod en annan vakt och låtsas-dirigerade med ett stort leende. Kul att se vakterna inte ta sig själva för fullasta allvar.

När Floor presenterade musikaliska Phantom Of The Opera var det många som skrek efter sin favoritartist för att agera som the Phantom. En cool duett förväntades. Istället säger Floor att publiken skall få agera rollen som the Phantom! Givetvis ledde detta till ett gigantiskt magplask. Floor gjorde ett underbart arbete med låten och låten är riktigt snyggt upplagd med symfoniorkestern fulltaggad. När Floor sträcker ut micken åt publiken så blir det tyst och pinsamt. Att publiken inte kan texten är förståeligt. Istället försöker Floor köra båda rollerna och räddar situationen något. Synd på något som hade kunnat bli helt magiskt. Varför inte Kiske eller Chuck fick göra duetten är ett enda stort frågetecken när de står bredvid scenen och tittar på!

Joey Belladonnas starkaste kort bland sina covers var Black Sabbaths Heaven & Hell. Han kliver in med självkänsla får bra publikkontakt medan låten dränks i blodrött ljus. Hans sång låg fint över symfoniorkesterns försiktiga balans med det hårt arbetade kompbandet. Enda egna låten han kör från Anthrax är galna Madhouse. Tillsammans med orkestern som vred upp volymen blev det en storslagen version som gick rätt in i ryggmärgen. Joey var verkligen på humör och låten gav mersmak. Det var nog många i publiken som hade velat höra fler Anthrax-låtar med violiner och ståbas.

Avslutande Silent Night, är enda numret som hade någon som helst julkoppling. Denna sömniga visa slaktas fullständigt av jättarna. Alla sångare försöker sig på denna oerhört avancerade låttexten tillsammans och står med texten framför sig och den enda som vågar sjunga ut någorlunda är Floor. Gubbarna hymlar mest för sig själva och pekar på varandra… Det enda roliga med avslutet är att Joey Belladonna sitter bakom trumpallen och försöker spela trummor med mikrofonen i ena handen och en trumpinne i andra. Mycket stor humor.


Vakterna hade till synes en väldigt lugn kväll då bara drygt 700 personer hade tagit sig till arenan! Arrangemanget förtjänade ett utsålt Kristianstad Arena! Arenan fungerar mycket bra till att hushålla rejäla konserter. Scenen var snyggt uppbyggde med kyrkofönster som bakgrund. Ett plus hade varit om crewet hade putsat upp plexiglaset som ramade in symfoniorkestern. Ibland beroende på ljuset så gick det inte att se orkestern alls p.g.a. det flottiga glaset.

Märkliga beslut och avsaknaden av symfoniorkestern lämnade många kluvna och fundersamma. I vissa låtar var symfoniorkestern knappt medverkande alls, medan hela 9 låtar av 21 var helt utan orkestern! Detta är fullständigt oacceptabelt med tanke på vad man köpt biljett för! Utan orkestern så faller hela konceptet platt och det omvandlades snabbt till en helt vanlig coverband-spelning.

Låtvalen under kvällen var lite märkliga. Varför körde Floor en gammal låt med Nightwish (Nemo) utan orkester när hon hade kunnat välja någon av de nyare låtarna som från början är uppbyggda med symfoniorkester? Varför körde Joey fyra coverlåtar av fem? Varför köra Phantom Of The Opera utan självaste fantomen? Men den stora frågan är givetvis varför symfoniorkestern inte medverkade i samtliga låtar. Det är trots allt för symfoniorkestern som de flesta hade köpt biljett för. Att jullåtarna uteblev var förvirrande. Arrangemanget hade likväl kunnat återgå till sitt tidigare projektnamn Metal Symphony då inget skiljer sig mellan dessa två projekt.

Föreställningen var oerhört ojämn. När orkestern spelade var det storslaget och ibland helt fantastiskt och värt vartenda krona. När orkestern inte spelade under hela låtar så var det genast ointressant och väldigt ytligt. Hade symfoniorkestern medverkat mer aktivt i flertalet av låtarna så hade detta blivit en av de mest intressantaste spelningarna i år. Nu blev det inte så.


CHRISTMAS METAL SYMPHONY är:
Magnum Rock Orchestra – Dirigent: Marcel Heijnen
Band: Metal Force 1
Sångare:
Michael Kiske (Helloween)
Udo Dirkschnider (Accept,U.D.O.)
Floor Jansen (After Forever, Nightwish)
Joey Belladonna (Anthrax)
Chuck Billy (Testament)


Set: 1tim 45min
1. Instrumentalt Intro
2. More Than Meets the Eye (Testament) Chuck Billy
3. Souls of Black (Testament) Chuck Billy
4. March of Time (Helloween) Michael Kiske
5. Longing (Helloween) Michael Kiske
6. I Want Out (Helloween cover) Michael Kiske (utan orkester)
7. They Want War (U.D.O.) Udo Dirkschneider (utan orkester)
8. I'm a Rebel (Accept) Udo Dirkschneider (utan orkester)
9. Metal Heart(Accept) Udo Dirkschneider
10. Practice What You Preach(Testament) Chuck Billy (utan orkester)
11. Orchestra Interlude (instrumentalt)
12. My Pledge of Allegiance #1 (After Forever) Floor Jansen
13. Alone (Heart cover) Floor Jansen (utan orkester)
14. Nemo (Nightwish cover) Floor Jansen (utan orkester)
15. Heaven and Hell (Black Sabbath cover) Joey Belladonna
16. Anti-Social (Trust/Anthrax cover) Joey Belladonna (utan orkester)
17. Madhouse (Anthrax) Joey Belladonna
18. Here I Go Again (Whitesnake cover) Joey Belladonna (utan orkester)
19. Highway To Hell (AC/DC cover) Joey Belladonna (utan orkester)
20. The Phantom of the Opera (Andrew Lloyd Webber/Nightwish cover) Floor Jansen
21. Silent Night - Chuck Billy, Floor Jansen, Udo på sång. Joey Belladonna på trummor och sång

Review3278_20131214_Christmas-Metal-Symphony-Kristianstad-Arena-Kristianstad_0784

Writer: Stefan Vohnsen
I don't have Facebook


|Home|